måndag 28 mars 2016

Varför fungerar kristna länder bättre än muslimska? Och den judiska staten också

Forskning och vetenskap borde grunda sig på logik. Så låt oss applicera lite logik på ovanstående frågeställning.

Jag fick inspirationen till detta inlägg efter Jonna Bornemarks artikel i SvD, Scientismen tolererar bara sin egen tro. Ett intressant inlägg, men tyvärr för mig ytterligare ett bevis för att Södertörns högskola slirar med sin vetenskapliga stringens och disciplin.

Så låt oss först ta kritiken som Jonna framför gentemot ateismen, framförallt den som företräds av Richard Dawkins. För övrigt har jag nog läst i princip alla Dawkins böcker, så jag är hemma i den litteraturen. Dock så har jag ignorerat Marx, baserat på historisk empiri om att Marx teser är kanske inte så tillämpbara.

Så jag tänkte köra en liten populärvetenskaplig förklaringsmodell till varför kristna och judiska samhällen fungerar bättre än något muslimskt samhälle i världen. Det tänkte jag illustrera med tio guds budord och därefter en summering.

1. Du skall inga andra gudar hava vid sidan av mig.

Den här meningen är helt likgiltig i ett samhälle med religionsfrihet, dvs. det finns inga reella hot mot individen från samhället som leder till negativa konsekvenser för individen. I kristna och judiska samhällen kan i princip individen ignorera påbudet om man tycker sig ha åsikten att gud/gudar inte finns, eller om man väljer att tro på en annan gud/gudar. Dock så kan det få vissa negativa konsekvenser i delstater i USA som just förbjuder ateister, dvs. icke-troende att ha offentliga ämbeten.

Motsvarande i islam är att Allah är den enda guden och Muhammed är hans profet. Det som är intressant här är att muslimska länder har INTE religionsfrihet i praktiken, även om vissa har en tolerans mot kristna och judar, förutsatt att dessa grupper betalar en extraskatt och accepterar sharia som grunden för lagstiftning. Behöver jag säga vilka drakoniska straff som föreläggs för den som inte följer det religiösa påbudet att Allah är den enda guden?

1-0 till kristna/judiska samhällen med andra ord när det gäller tankefrihet kring guds existens eller icke-existens.

2. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds namn, ty Herren skall inte låta den bli ostraffad som missbrukar hans namn.

Det här är ytterligare en lag som i stort kan ignoreras, då det råder yttrandefrihet i kristna/judiska samhället. Självklart kan svordomar som involverar gud ses som mer eller mindre socialt acceptabelt, men inget som leder till allvarliga konsekvenser för individen. Ett påbud som kan ignoreras, utan personlig konsekvens, om man inte tror på helvetet och skärselden.

För muslimer så är alla former av missbruk av Allah allvarligt och i många fall kan det leda till legala konsekvenser.

2-0

3. Tänk på vilodagen så att du helgar den.

Här finns inget kontroversiellt. Alla samhällen har identifierat att det finns ett behov av vila. Huruvida det är kopplat till gud eller inte är irrelevant.

3-1

4. Hedra din fader och din moder för att det må gå dig väl och du å länge leva i ditt land.

Det här är en livsregel som är rationell enligt evolutionspsykologin. För det första så säkerställer du att dina föräldrar mår bra på sin ålderdom och dessutom så är du ett föredöme för dina barn, så att du säkerställer in egen ålderdom. Dessutom så är det en modell som bara bygger på efterföljande generations välvilja, så det vore dumt att slå in budskapet. Inom islam så är mannen som äger sin hustru och sina barn. Kroppsstraff tillåts inom familjen. Kort och gott, inget som föder/göder solidaritet mellan generationerna.

4-1

5. Du skall inte dräpa.

En ganska självklar regel för att skapa ett samhälle som är stabilt och med minsta möjliga mängd våld i samhället. Straffet kommer så klart både från gud och har också anammats som lag, dvs. konsekvensen av dråp kommer i detta livet. Dock finns det legitimt dråp i självförsvar av både individen och gruppen. Behöver jag nämna hur många hadither och hur många exempel det finns i sunna där inte bara  dråp är tillåtet, utan även föreskrivet?

5-1

6. Du skall inte begå äktenskapsbrott.

Denna regel har ibland konsekvenser för kristna/judar i detta liv. Nämligen ekonomiska, om du råkar ut för skilsmässa eller separation. Det finns dock väldigt få länder där detta leder till juridiska konsekvenser som är ohanterliga. I princip alla kristna/judiska samfund tillåter bara monogama äktenskap. Allt detta är också rationellt ur ett evolutionspsykologiskt perspektiv, då i princip alla i samhället hittar en partner. I muslimska samhällen så brukar straffet för äktenskapsbrott vara döden. Utöver detta så tillåter islam månggifte. Orsaken till detta är att Muhammed hade många förluster bland sina trupper. Därvidlag så blev han tvungen att hantera problemet med änkor och deras ättlingar. Då fick han "uppenbarelsen" om att månggifte var tillåtet enligt Allah. Smidigt så länge som man krigar och har ett underskott av män. Men problematiskt när man inte krigar med förluster och förmögna män kan monopolisera kvinnors sexualitet med sin ekonomiska makt. Troligen är detta bakgrunden till fenomen som "våldtäktskulturer" och att det är aldrig männens, bara kvinnornas fel.

6-1

7. Du skall inte stjäla.

Ganska självklart i ett samhälle som ska fungera harmoniskt, att man ska kunna skilja på mitt och ditt. Finns i både kristna/judiska och muslimska samhällen. Dock så är inte sharia egentligen så hårt som många kristna föreställer sig, förutsatt att man använder sig av sharia på föreskrivet sätt. Kristna, judar och muslimer MÅSTE förlåta en som stjäl för sin överlevnad. I muslimska samhällen innebär det faktiskt att kollektivet blir skuldbelagt om en individ måste stjäla för sin överlevnad. För då har man inte varit en god muslim och ägnat sig åt tillräckligt mycket välgörenhet. Så de horribla kroppsstraffet för stöld ska faktiskt bara appliceras på den som inte måste stjäla för att överleva. Intressant, så en brödtjuv i Somalia borde frias från straff, precis som den svenska Brottsbalkens 24 kapitel 4§ föreskriver. Men en bidragsfuskande muslim i ett välfärdssamhälle som Sverige skulle drabbas av kroppsstraff i form av stympning.

7-2

8. Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.

Det här är grunden för ett samhälle för att skapa ett högt förtroende mellan samhällets individer. Själva grunden för tilliten mellan okända människor som ingår i samhället. Osant intygande är straffbelagt i de flesta länder. Behöver jag påtala att inom islam finns det påbud som tillåter att man ljuger för icke-muslimer. Det är till och med påbjudet om det är till gagn för den muslimska parten eller islam. Kort och gott, en icke-muslim kan i grunden aldrig lita på en muslim. Eller inte heller mellan muslimer, om den ene muslimen anser att den andra muslimen är icke-muslim. Jämför konflikten mellan sunni- och shiaislam.

8-2

9. Du skall inte ha begärelse till din nästas hus.

Du ska inte vilja ta din grannes tillgångar, kan vi säga på ett enkelt sätt. Inom islam är detta helt ok, om din granne inte är muslim. Stöld är okej från icke-muslimer.

9-2

10. Du skall inte ha begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänarinna, ej heller till något annat som tillhör din nästa.

Samma sak med detta budord, det skapar tilltro i samhället genom att regeln tryggar familjen och tillgångar. Inom islam är det igen helt accepterat att ha begärelse till en annan persons familj och tillgångar, förutsatt att dessa är icke-muslimer.

10-2 blev slutresultatet. Nu undra ni förstås vad allt detta har att göra med Jonna Bornemarks inlägg?

Jo, det är så att i princip så skulle man kunna skapa ett samhälle som är relativt stabilt baserat på budorden fyra till tio. Ett till tre gör ingen skillnad. Men fyra till tio kan beläggas vara RATIONELLA inom ramen för evolutionspsykologin. Därför kan man säga att kristendom och judendom har empiriskt eller genom deduktion skapat ett regelsystem som bidrar till hög tillit och stabilitet i ett samhälle.

Vilket då islam inte har lyckats med, vilket vi kan konstatera genom observation i vår samtid.

Det är helt riktigt att Dawkins med flera av de lite mer stringenta ateisterna önskar religionens snara frånfälle för att äntligen kasta folkets opium (MARX) till historiens skräphög. Det är sannolikt så att evolutionen och evolutionspsykologin har mycket mer att erbjuda i form av kunskaper för framtida samhällen.

Jag har däremot svårt att se vad Jonna menar med ett pluralistiskt samhället. Mitt antagande är att hon menar att religiös mångfald är något positivt, medan jag som ateist ser att ju mindre religiösa inslag som finns i samhället, desto bättre är det. För min del uppskattar jag varken att kvinnor blir kallade "svennehora", kastade från balkonger av hedersorsaker eller för den delen tillsammans med barnen betraktas som en patriarkal egendom att förfoga och bestraffa.

Kristendomen har spridit sig i världen kanske tack vare att indirekt så har kristendomen varit evolutionspsykologiskt acceptabel och korrekt. Plus att de kristna missionärerna under 1800-talets senare hälft och början av 1900-talet kunde leva på Clarkes tredje lag.

"Varje tillräckligt avancerad teknologi kan inte skiljas från magi."

Kristendomens spridning i världen kan med andra ord förklaras bättre av Arthur C. Clarke än av gud.
Islams spridning i världen kommer av svärdet. Men kristna och judar har lite bättre att komma med än svärd.



"

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar