tisdag 27 maj 2014

Hur hanterar vi extremism i skolan?

Vi som har barn vet att deras förmåga till saklig argumentation och logisk analys brister till vissa delar. Det är inget konstigt med det, för barn utvecklas under sin uppväxt. Det finns till och med de forskare som påstår att vi som människor blir först riktigt mogna vid 25-30 årsåldern. Hur som helst, så kan vi konstatera att barn kan behöva stöd i sin mognadsutveckling för att göra informerade och väl underbyggda val i livet.

Så, då tar vi och spinner vidare på det här med politik i skolan. Finns det ett egenvärde i att politiska partier och andra ideologier (kristendom/islam) ska få påverka skolbarn?

Jag vill påstå att frågan är mycket, mycket svår att hantera. För hur du än gör, så kan det bli fel. Om vi tar den principiella diskussionen, så ska alla få tala fritt och säga vad det tycker och tänker. Den stora faran är dock att barn och ungdomar påverkas mer av känsloargument än vuxna. Som vuxen har man i regel lärt sig att granska argument baserat på en rationell analys och inte bara att "man känner för" något. Så i valet mellan godis och mat, så kan barnet oftare välja godis, medan den vuxne väljer mat.

Det är självklart så att en ideologi som förespråkar genetiskt urval som kriterier för att inkluderas som fullvärdiga medborgare i ett samhälle bör kritiseras. Alltså vill vi inte ha nazister oemotsagda.

Det är självklart så att en ideologi som förespråkar religiöst urval som kriterier för att inkluderas som fullvärdiga medborgare i ett samhälle bör kritiseras. Alltså vill vi inte ha islamister oemotsagda.

Det är självklart så att en ideologi som förespråkar klassurval som kriterier för att inkluderas som fullvärdiga medborgare i ett samhälle bör kritiseras. Alltså vill vi inte ha kommunister oemotsagda.

Jag tycker att här måste vi bli stringenta och kritiskt granska BÅDE politiska och religiösa ideologiers historiska bagage. Alltså är det helt rätt att analysera nazismens/fascistmens/kommunismens/islamismens/kristendomens HISTORISKA brott mot mänskligheten. Ju nyare en förbrytelse är, desto mer graverande är det för dagens diskurs. Något som skedde på 1500-talet är inte lika graverande som det som sker idag. Så dagens svenska mellanmjölkskristna blir nog ganska befriade från kritik. Kommunismens, fascismens och nazismens 1900-talssynder är tyvärr väldigt graverande idag. Observera att jag anser INTE att kommunisters krav är på något sätt berättigade idag. Inte heller har deras Marxistiska ideologi någon bäring på att vara en modell för hur ett idealt samhälle ska byggas. Jag behöver bara nämna Sovjetunionen, Vietnam, Nord-Korea, så förstår nog de flesta som växte upp i skuggan av kommunistdiktaturerna precis vad jag menar. Det är också graverande att i islams namn, så hängs homosexuella, häxanklagade halshuggs och brottslingar piskas och lemlästas.

Om skolan ska klara av att hantera alla former av extremism, så måste man nog börja att granska alla typer av ideologier kritiskt. Man kommer säkert att komma fram till att det finns många ideologier och att ingen av dem är ideal. Kort och gott, det finns för och nackdelar med alla ideologiska förhållningssätt. Vid en kritisk granskning bör nog skolan komma fram till att det är det minst onda som är det bästa för samhället. Det är alltid dåligt om staten/samhället måste använda tvångsmedel mot sina medborgare, oavsett vad det gäller. Alltså bör samhället vara så tvångsbefriat som möjligt. Därmed inte sagt att det inte ska vara lagstyrt, så alla anarkister kan sluta hoppas nu. Det är också ganska klart att revolutionära förändringar av samhällen brukar sluta med onödigt många offer på vägen till det större goda, så här faller nog många politiska och religiösa totalitära ideologier.

Det kan faktiskt vara så illa att dagens socialliberala Sverige med en blandekonomi mellan kapitalistiskt och offentligt ägande är så nära en ideal samhällsmodell som man kan komma. Fördelningar kan man alltid ta upp till saklig debatt, men i grunden är modellen sund. För mycket kapitalism/liberalism ger för många förlorare i samhället. För mycket socialism kväver individers frihet till självförverkligande.

Så vad är svaret som skolan ska ha vad gäller extremism? Jo, de är gärna välkomna, men ska kunna argumentera rationellt för både för och nackdelar med sin politik. Retorik är aldrig argument. Nävrätt är aldrig argument. Tyckande är aldrig argument.

Det enda giltiga argumentet i ett samhälle som styrs av lagar är logiska och rationella argument baserat på en allmänt accepterad demokratisk och jämlik världsåskådning. Jämlikhet är inte lika utfall, utan lika möjligheter. Demokratisk innebär att ALLAS intressen ska vägas in till relevanta delar.

Än en gång, jag krossar gärna en kommunist, nazist eller islamist i den debatt kring det demokratiska samhället. Demokratin är värd att försvaras mot alla totalitära ideologier.

2 kommentarer:

  1. Kul..
    Oerhört PK.
    Var är självkritiken?
    Eller menar du verkligen att det samhälle som just nu, och här, är idealet för alla samhällen?

    Så tycker alla PK- svenskar...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du läser min blogg, så är jag ganska säker på att du märker att jag inte kan PK-stämplas.

      Självkritik? Varför då? Mot vad? Mina egna åsikter?

      Jag tycker att alla åsikter ska få komma fram. Men att som den som har en åsikt får också tåla att åsikten granskas och värderas. Det är den insikten som verkar saknas idag.

      Alltså, jag har inga problem med att alla politiska inriktningar får komma till tals, men då får de vara beredda på att bli "kränkta" när jag visar att de har fel. Sen spelar det ingen roll om guden heter Marx eller Allah.

      Jag säger inte att det är det ideala samhället som vi har nu. För trots allt så är politiker sugna på makt och har en vilja att "göra något" för att manifestera sina goda politiska gärningar. Men jag påstår att det socialliberala humanistiska och demokratiska tankegodset är nog det som är det närmaste en universell samhällsordning som man kan komma just nu. Idealet kommer vi aldrig att uppnå. Bara mer eller mindre bra. Skulle bra gärna veta vilka system som är bättre än de system som vi har i de nordiska länderna.

      mvh
      Statsmannen

      Radera