onsdag 26 mars 2014

Arbetskraftsinvandringen, myten och verkligheten.

Då var allas vår Tobias Billström i farten igen. Som ni vet, så är Statsmannen väldigt noggrann med att alla fakta är korrekta. Är fakta korrekt, så kan man få fram en form av innebörd, som slutar med en slutsats som är ganska riktig.

Så, låt oss kontrollera vad den goda Tobias har hittat på denna gången. Tobias påstår helt enkelt följande: -"Med hjälp av arbetskraftsinvandringen får vi mer pengar till skolan, vården och omsorgen". Det hävdas av Tobias i Sydsvenskan. Mycket trevlig one-liner inför valet. Men stämmer den?

Ska vi då granska Tobias argument, för att se vilket faktaunderlag han har för sitt påstående. Först lite allmänna påståenden om arbetskraftsinvandring till Kina, Indien och Mexiko, utan några belägg. Samma sak om "brain gain" i Afrika. Helt utan belägg till någon fakta eller källhänvisning. Det är helt enkelt så att bara för att det finns någon form av arbetskraftsinvandring till dessa länder eller kontinenter, så skulle det finnas en kausalitet till svenska förhållanden.

Sen fyller Tobias på med den så kallade ingenjörsbristen för svenska företag. Bloggrannen Cornucopia har redan haft ett mycket bra gästinlägg om den så kallade ingenjörsbristen. Ingenjörsbristen är egentligen ett sätt för företagen att säga att de vill ha billigare ingenjörer än svenska. Och en gång i urtiden så dög det ganska ofta med en så kallad gymnasieingenjör till många jobb.

Sen kommer Tobias till något som kan betraktas som utsagor som kan betraktas som rena fakta. Ska vi då se vilka företag som behöver en massiv arbetskraftsinvandring. Vi börjar med Tobias exempelföretag ett, Massive Entertainment, som är i spelutvecklingsbranschen. Enligt Massives egen hemsida, så anställer de hela 300 personer. Nu får Billström ursäkta mig för att jag är raljant. Men inte ens ytterligare 300 personer på Massive kan bidra märkbart till någon landstingsbudget. Eller kommunal budget för den delen.

Billströms andra exempel börjar bli lite intressantare. Det är företaget Trelleborg AB, med diverse dotterbolag. Här börjar vi faktiskt närma oss en riktig industri, inte ett dataspelsföretag. Här kan vi kanske hitta lite arbetsuppgifter för diverse talanger från utlandet. Man blir faktiskt lite hoppfull, ända till man tittar på Trelleborgs årsredovisning från 2012. På sidan 27 i årsredovisningen beskriver Trelleborg att man har hela 1351 anställda i Sverige 2012 och att man från 2011 har MINSKAT antalet anställda i Sverige med 146 personer. Jag tror inte att minskningen har berott på ingenjörsbrist, utan snarare gamla hederliga effektiviseringsvinster och naturliga pensionsavgångar av 40-talister. Så, hur mycket påverkas då vård, skola och omsorg om Trelleborg skulle gå till 2011 års nivå vad gäller anställda i Sverige? Misstänker att det blir felräkningspengar.

Sista exemplet som Tobias drar till med är företaget Atlas Copco. Ni kan väl redan gissa vartåt trenden pekar. I årsredovisningen för 2013, på sidan 82 så beskriver Atlas Copco att man hade hela 4397 anställda i Sverige. 2012 hade man 4702 anställda. En MINSKNING igen. Tror inte heller att det var ingenjörsbristen som slog till.

Sen kan ju vän av ordning hävda att hävstångseffekten av alla anställda hos Trelleborg och Atlas Copco kan medföra att det kan bli mer klirr i statskassan av företagsbeskattningen än av den direkta beskattningen av anställda. Men eftersom både Trelleborg och Atlas Copco är multinationella företag, hur många tror då verkligen att dessa företag väljer att skatta det mesta i Sverige och hur mycket skattas i andra, förmånligare länder, eller i konstruktiva finansiella upplägg?

2013 tog Sverige emot cirka 115.000 asyl- och arbetskraftsinvandrare. Samtidigt har vi just nu cirka 432.500 människor i arbetslöshet just nu. Så frågan är då, är dessa nästan en halv miljon människor totalt obildbara för den svenska arbetsmarknaden? Och dessa 115.000 invandrare från 2013, vilka kompetensluckor har de fyllt hos Massive, Trelleborg och Atlas Copco?

Till och med Tobias själv erkänner att vi har en "flyktingbörda" i Sverige, som vi inte orkar med längre. Därför vill han att andra länder ska ta mer "ansvar" när det gäller flyktingar.

Ska vi vara riktigt ärliga, det är inte fler ryskor som städar våra hem som behövs. De lågt kvalificerade jobben torde vara helt genomförbart att bemanna med de som är arbetslösa idag, dvs. några av de 432.500 som är arbetslösa och bofasta i Sverige just nu. Vad gäller de riktigt kvalificerade jobben, så är det ett så litet antal, att dessa sannolikt kan räknas som under ett par tusen personer. Dvs. inget som märks i någon form av statistik över huvud taget.

Så vad är min slutsats om Tobias Billström då? Att han är ingen statsman.

På ren svenska. De arbetslösa som finns i landet idag, är en resurs som bör utnyttjas bättre. Utbildning i kombination med incitament för att flytta till orter där jobben finns, skulle lösa företagens behov av arbetskraft.

Invandringen är till stor den en "feel-good" invandring, som använder skattepengar för att ge enskilda individer tillträde till Sverige som socialkontor. Klart att dessa personer i regel inte kan konkurrera med infödda svenskar, eller för den delen invandrare som funnits längre tid i Sverige och lärt sig både språk och kultur. Så de som kommer idag är dömda till utanförskap, förutsatt att svensk industri inte helt plötsligt hittar väldigt många stora och nya marknader. Vilket inte kommer att hända.

Fråga er själv än en gång, kan vi verkligen vara socialkontor åt alla, som inte har det lika bra som vi har det i Sverige. Är det rimligt?

Eftersom jag försöker vara en Statsman, så säger jag nej. En dröm eller en utopi är fint att ha, men den är inte förenlig med realiteter.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar