lördag 16 december 2017

Selektiv perception ad infinitum

Jag ser det jag vill se, jag tolkar det sagda som jag vill.

Man blir glad när man ser en politisk debatt från 1966. Tre timmar och fyrtiofem minuter av saklighet.


Av detta kan vi lära oss några saker. Dagens globaliserade värld är mer komplex än den vi hade 1966. Trots det så envisas vi med att ha så kallade "debatter", som mest verkar bestå av gap och skrik och icke-svar på ställda frågor, än en saklig analys och konstruktivt ifrågasättande.

Sociala medier verkar också inbjuda till en form av lynchjustis eller mobb, som aktivt väljer att tolka saker och ting och heja på det "egna laget", mer än faktiskt vara kritiska till det sagda och det skrivna.

Kritik idag verkar mer bestå av hot, hat, förvrängningar, avsiktliga misstolkningar, halmgubbar och annat, än intellektuell hederlighet. Och så klart okynnesanmälningar till Facebook och Twitter av alla som inte håller med det egna laget eller världssynen.

Jag misstänker att många debattörer inte ens har klart för sig skillnaden mellan orden målkonflikt och instrumentalkonflikt. Vilket säger en del om dessa debattörers bildning eller intellektuella kapacitet.

En sak är säker, den som inte kan ta en saklig argumentation och inte kan respektera att det kan finnas målkonflikter som är fullständigt legitima, utan anmälningar för kränkning och annat är inte vuxna och ska inte befinna sig i den politiska debatten.

Vi har nått såpass långt ner i träskbotten, så att man har börjat med selektiv perception när det gäller FAKTA, dvs. saker som går att bevisa och belägga. Skällsord är alt-right, alt-left, alternative facts med mera.

Den svenska debatten styrs helt och hållet av debattörernas selektiva perception om hur verkligheten är enligt deras tolkningsföreträde. Och alla andra tolkningar är helt fel.

Jag vill bara påminna om en sak, som jag definitivt har reflekterat över. När jag gick i gymnasiet, så rapporterade medier inte om balkongfall, gruppvåldtäkter, stening av brandbilar och ambulanser, hedersmord, överfallsrån av enskild, bilkapningar, islamistiska terrordåd på Drottninggatan, knivmord på gymnasieskolor, no-go zoner med mera.

Konstig nog, mina barn, som går i gymnasiet idag, anser att det är en del av vardagen.

Selektiv perception är att säga att Sverige har aldrig varit säkrare, fast jag minns en tid när tjejer och killar i gymnasieåldern kunde gå ut i Stockholm på natten, utan att föräldrarna behövde oroa sig över något annat än att ungdomen kom hem berusad.

Den oändligt selektiva verklighetsuppfattningen hos ledande politiker och debattörer har förstört Sverige, på riktigt. Känslosås före fakta. Förträngning av obehagliga sanningar och stigmatisering av personer som för fram dessa sanningar. Det är svårt att få sparken för att man är oduglig på jobbet, men ve den som tycker utanför åsiktskorridoren, då hänger anställningen löst, eftersom arbetsgivare har något mycket allvarligare att anföra än bristande kompetens, nämligen att den anställde har bristande värdegrund.

Grattis Sverige! Och lycka till 2018-2022.

tisdag 28 november 2017

Grumpy old men 2.0

Jag har funderat på en del fenomen i samhället på senare tid. Vi tar det här med så kallade feminister, som ser världen genom genusglasögon varje dag. Och som ska dekonstruera kunskap genom intersektionella studier med mera. Varför finns det ett intresse för det. Samtidigt finns det ett mindre intresse för att män i den här feministiska miljön verkar bete sig mer svinigt än män utanför vänster-/miljö-/feministmiljön. Nu senast en riksdagsledamot från MP. Mycket märkligt. Den andra observationen från idag är kvinnan från Stockholms Universitet, som beskriver att det finns ett glastak för invandrare i politiken. Jag undrar om någon har granskat den allra viktigaste faktorn för att kunna påverka politiken i ett svenskt riksdagsparti. Nämligen att man bör ha börjat i ungdomsorganisationen från cirka 12-13 årsåldern för att överhuvudtaget kunna skaffa sig de nätverk som behövs för att lyckas som politiker i ett stort parti. Det talades om faktorer som utbildning, yrke med mera, men av någon anledning utelämnades just ungdomsförbund bland faktorerna. Det finns två alternativ, nämligen att den kvinnliga forskaren är mindre bra på att analysera urvalsfaktorer för en lyckad politisk karriär, eller så är SU såpass marinerad i genusfeminism att man väljer sina data efter vilket resultat som efterfrågas, dvs. en dekonstruerad sanning som passar det egna narrativet.

Vad har allt detta att göra med grumpy old men? Ganska mycket faktiskt. Eftersom jag själv tillhör skaran, så kan jag nog reflektera över ett och annat. Nämligen att som vit, medelålders man med en relativt god utbildning, men framförallt livserfarenhet, så blir man faktiskt lite sur över det faktum att ett av ändamålen med människans relativt långa livslängd är att man ska kunna överföra sina erfarenheter till den yngre generationen, så att de slipper göra om SAMMA misstag som man själv har gjort. Eller till och med föregående generationer.

Just av det här skälet är vita CIS män det farligaste som finns för postmodernistiska "akademiker". Vi har erfarenheten och kunskapen som bevisar att postmodernisternas teorier håller inte för ett möte med verkligheten.

Det enda som fungerar i längden är ett samhälle som baseras på individuella rättigheter och skyldigheter, kombinerat med en meritokrati som endast tar hänsyn till personers skicklighet och duglighet, oavhängigt faktorer som kön, hudfärg, kulturell bakgrund med mera. Alla former av kollektivism är förkastligt för att skapa ett samhälle som fungerar för alla människor. För vi är först och främst individer och inget annat.

Jag kommer att fortsätta vara en grumpy old man, som kommer att njuta av varje tillfälle, där jag kan motbevisa en människa, som anser att en icke-funktonell ideologi ska ha företräde före det som vi trista människor kallar för verkligheten.

För icke bevisade teorier kan aldrig överleva ett möte med fakta och empiri.

fredag 24 november 2017

Nu blev valåret 2018 jobbigt

Först hade vi en Pippi Långstrumpekonomi under Anders "Helikoptern" Borg. Sen fick vi en ekonomi som gick som en Tesla genom en tom lada under Magdalena "Bästa tjejgänget" Andersson.

Och nu verkar det som att bomarknaden kraschar så här lagom till jul. Speciellt för nyproducerat. Och alla som sitter med belåningsgrader över 50% inser att de sitter fast under lång tid. Både i boendet och med sina partners. Gäller att inte sitta i den nyproducerade tvåan inne i stan och börja fundera på barn om några år.

Hur som helst, förutom att den lånefinansierade BNP-tillväxten, alltså både privatlån för konsumtion och Magdalenas storlån kommer att få stora problem Om Magdalena lånar för mycket, så kommer räntorna att stiga så att de med dyra lån får ännu dyrare lån.

Samtidigt ska Magdalena och kompani förklara för kommunerna varför anvisningslagen är bra och få dem att skaffa bostäder till kanske 200.000 människor så där hux flux. Och att dessa ska leva på kommunens invånare, då det inte är kvalificerade för den svenska arbetsmarknaden. Höör började med att höja kommunalskatten med 95 öre.

Jag rekommenderar att man läser Sveriges Kommuner och Landstings ekonomiska rapporter.

Det finns bara några reflektioner kring denna. Vanliga begrepp är kostnadsökningar och utmaningar. På politiksvenska betyder det höjda skatter och att det finns problem, som inte är lätta att lösa, om det går alls.

Glöm inte att ökad offentlig konsumtion kan bara genomföras med skattehöjningar eller lån. Eller öka skattebasen. Men bästa värsta Magdalena tror ju att Lafferkurvan är alternativa fakta, så det faller.

Frågan är om 2018 blir en svart svan i den svenska politiken?

En sak är säker, det är inte samma partier i riksdagen efter valet 2018 som före.

tisdag 7 november 2017

Sanningsministeriet bildas

Det är en historisk dag.

Sanningsministeriet ska vara igång innan valet 2018, så att det svenska folket väljer "rätt" partier, med rätt värdegrund, rätt prioriteringar av grupp mot grupp med mera. Vinnova ska driva projektet och säkerställa att det blir automatiserade verktyg som säkerställer att endast "korrekt" information ska nå väljare via nyhetsmedier och sociala medier. Med tanke på den politiska slagsida som anställda i media visar, så hyser jag ingen större förhoppning om att vi kommer att få se neutrala och objektiva filtreringar av nyheter och flöden i sociala medier.

Kort och gott, det staten satsar på nu är i praktiken ett sanningsministerium, där nyheter värderas av människor som föredrar postmodernism, "genusvetenskap", "alla människors lika värde", hjärtat på rätt ställe, feminism i alla dess former, kulturell relativism och faktaförnekare.

Självklart kommer väljaren att presenteras med ett informationsflöde som är balanserat, tror du inte?

För egen del så anser jag att med dylika satsningar av staten, så har man i praktiken frångått yttrandefrihetslagens andemening.

Men det är klart, socialister har ju aldrig varit intresserade av vare sig fakta eller realpolitik. Som vanligt så kör man på enligt principen att om verkligheten och kartan inte stämmer överens, så gäller kartan för socialisterna. För deras teorier är viktigare än det som kan observeras empiriskt.

Tro mig, om socialisterna får fortsätta härja efter valet 2018, så kommer man inte att begränsa sin censur till politiken.

Det sluttande planet blev lite brantare och lite halkigare idag.

Men vad gör det när fred är krig och krig är fred?

Salve

måndag 6 november 2017

Public Service och nyspråket?

Det finns många som debatterar om svensk Public Service media, d.v.s. Sveriges Television och Sveriges Radio har politiska agendor. Allt från konspirationsteoretiker till forskare som visar på ett visst politiskt bias hos personalen i dessa mediebolag.

Tyvärr måste jag säga att förra veckans upplevelse med Sveriges Radio bevisade mer än väl att HELA public service verkar med en politisk agenda fylld av nyspråk.

Vad var det för politiskt program som jag lyssnade på? Inget alls. Det var Vetenskapsradions veckomagasin som jag lyssnade på den 3:e november. Om ni går in till 8:40 i programmet, så förstår ni precis vad jag menar.

"Nu ska vi till New York och efter den otäcka händelsen i veckan....."

Ja, SR betecknar alltså ett bekräftat terrordåd, som skedde i New York den 31:a oktober, som en "otäck händelse".

Jag undrar, hur långt har förminskandet av terrordåd genomförda i en viss religions namn gått, när inte ens ett vetenskapsprogram kan kalla ett terrordåd för ett terrordåd.

Jag kan bara landa i en slutsats. Svensk PS är så politiserat, att allt betraktas genom postmoderna relativiserande värdegrunds-, genus- och åsiktskorridorglasögon att man kan faktiskt inte längre räkna med att få neutrala nyheter längre, eller korrekta analyser.

Mitt förslag är att PS avskaffas och utrymmet upplåts åt kommersiella aktörer istället. Möjligen ska vi behålla en kanal på TV och radio, som får direktsända riksdagens debatter. Med avbrott för TT-nyhetsuppläsning några gånger per dygn.

fredag 3 november 2017

ACAB = All Cocks Are Bastards

Jaha, rättroende, åsiktskorridorvakter, feminister, vänstermänniskor med mera har upptäckt en väldigt revolutionerande sak.

Nämligen att män med "hjärtat på rätt ställe", rätt värderingar med mera är som de flesta andra män. Det vill säga män som gillar att sticka in sin leksak lite här och var. Problemet med dessa män av den "rätta sorten" är att de verkar följa det gamla fina socialistiska vanan att samma regler gäller inte de som leder än de som blir ledda. Därmed verkar just vänstermän med makt vara mer hemfallna till att bete sig svinigt.

Missförstå mig inte, det finns säkert vänstermän som är alldeles reko. Men som det gamla talesättet säger, makt korrumperar, absolut makt korrumperar absolut. Och här har vi då verkligen "patriarkala maktstrukturer" som verkar ha nyttjat sin makt till både det ena och det andra.

Märkligt att kvinnor med hjärtat på rätt ställe inte har reagerat på detta tidigare. Det är ju inte så att de flesta #metoo skandalerna kommer från förra veckans glöggfest, utan verkar ibland vara tvåsiffrigt antal år gamla synder. Lik förbaskat har dessa mansgrisar fått fortsätta att bygga vidare på sina maktstrukturer.

Jag tycker nog att det är dags för feministerna att dekonstruera de patriarkala strukturerna i sina egna politiska led. Fast det kan ju leda till dålig stämning.

Jag vill inte vara moraliserande med vilka konstellationer som sticker in vad i vem, men det finns faktiskt några grundregler som är enkla. Båda ska vara myndiga. Ingen bör ha formell makt över den andre. Och så ska man ha ett samtycke om vad som är okej. Och jag snackar inget kontrakt eller så, utan faktiskt takt och ton nog att förstå vad som är rätt eller inte.

PS: Många av dessa män med hjärtat på rätt ställe verkar finnas på DS.


torsdag 2 november 2017

Socialism 2.0

Så var det dags att konstatera att den ännu nyare moderatledaren inte heller vill samarbeta med Sverigedemokraterna. Intressant, då SD lär bli ett parti över 15%, dvs. i praktiken kommer SD att vara en ännu tydligare vågmästare under mandatperioden 2018-2022. Oviljan mot SD är alltså större än Alliansens vilja att undvika ytterligare fyra år av katastrofalt socialistiskt styre. Vi har att se fram emot en krasch på bostadsmarknaden, ökade skatter, mer svartjobb, mer kriminalitet, minskade löner för offentliganställda med mera. Ibland undrar jag om grundkravet för att bli en politiker är bristande läskunskaper i kombination med obefintligt intellekt.

SKL aviserar att kommuner måste höja skatterna med upp till sju kronor. Det låter inte mycket, men det innebär att för många så närmar sig kommunalskatten 40 kronor på varje intjänad hundralapp. Denna höjning kommer inte att leda till bättre service och höjda löner för kommunalanställda, utan bara för att vidmakthålla nuvarande service. Sen får var och en fundera på var den höjda skatten går. Jag kan ge ett tips, kolla i kommunens budget för försörjningsstöd och socialt boende.

Den enda slutsatsen är att det finns ingen statsmannamässig ledare på den borgerliga sidan som värnar om medborgarens väl och ve. Tvärtom, man fortsätter med Reinfeldts doktrin att straffa svensken för att man inte tydligt röstade på Alliansen. Annie och Jan blockerar vettiga lösningar och Ebba får aldrig inta en plats i Riksdagen 2018, det är så det ser ut. Har vi otur, så hänger MP kvar och F! kommer in. Då blir det riktig vänstersocialism för hela slanten.

Mitt tips till dig som inte önskar "Socialism 2.0" 2018-2022, försök att hitta borgerliga alternativ som fungerar. Allt annat leder bara till dålig stämning.